När barn får utbrott - Ilska och utbrott

 När barn får utbrott det är vanligt att barn får utbrott, även för sådant som verkar vara små motgångar och misslyckanden. Det är en del av barnets utveckling. Du kan behöva söka hjälp och stöd om det är svårt att hantera, eller om barnet ofta får häftiga utbrott som påverkar livet med kompisar och i skolan.

Den här texten handlar i första hand om barn mellan två och tolv år. Texten riktar sig till dig som är vuxen och har ansvar för ett barn.

Du får praktiska råd om hur du kan göra för att lugna och hjälpa barnet. Du får också råd om hur du kan tänka och göra för egen del.

Att inte kunna kontrollera sin ilska

Att ha problem med att kontrollera sin ilska får ofta konsekvenser i relationerna med andra människor. Det kan till exempel leda till att personer i ens omgivning blir rädda eller drar sig undan. Den som har fått ett utbrott kan också få skuldkänslor och må dåligt över att ha betett sig illa.

Välj dina strider med barn

I perioder kan det kännas som att man som förälder inte gör annat än tjafsar med barnet om olika saker som hen vill göra men inte får, eller som hen inte vill men måste göra ändå… Ordet nej står som spön i backen och en två-treåring kan ibland upplevas rent provocerande i sin eviga kamp att få ha det på sitt sätt. Som förälder är det lätt att tro att man gjort något fel eller att barnet faktiskt är ute efter att bråka med en. Fast vad det egentligen handlar om är bara att barn är otroligt styrda av sin lust och väldigt levnadsglada - det är därför det är så mycket de vill och inte vill hela tiden. Vilket såklart kan vara utmattande för föräldrarna! Men härligt för barnet att ha så stor aptit på livet.

Under stunder när det är extra intensivt och det känns som att vardagen nästan bara består av konflikter så brukar det vara bra att försöka välja sina strider. Allt behöver inte bli en konflikt, det spelar exempelvis ingen roll om barnet har byxor eller kjol på sig på förskolan, men det är viktigt att det är ordentligt fastspänt i bilbarnstolen eller inte springer ut mitt i gatan. Även om ryggradsreaktionen kan vara att säga nej - se om det går att stanna upp en stund och fundera: är det viktigt på riktigt? Ta ett andetag och välj ut vad som faktiskt är det och backa från resten av konflikterna. Det är inte kul att bråka jämt – försök fokusera på att ha det så fint det går ihop i stället.

När barn får utbrott

Vad händer och vad beror det på?

 När barn får utbrott vid ett utbrott reagerar barnet genom att till exempel skrika, slå eller sparka.

Utbrott kan vara olika långa och kraftfulla beroende på vad de beror på, vilket temperament barnet har och hur gammal barnet är.

Utbrott kan bland annat bero på något eller några av följande:

• Barnet är arg, besviken eller ledsen över något.

• Barnet är hungrig eller trött.

• Barnet har svårt att hantera något som händer, till exempel att någon säger nej.

• Barnet får lov att avbryta lek eller annan aktivitet.

• Barnet behöver närhet och trygghet.

• Barnet är förvirrad eller osäker för att hen inte förstår reglerna eller rutinerna.

• Barnet påverkas och känner av hur du beter dig eller verkar må. Hen förstår inte vad du känner, om du till exempel är stressad eller irriterad.

Det handlar om känslor som barnet ännu inte har lärt sig att hantera.

Få stöd och hjälp

Om du känner dig orolig för att du inte kan kontrollera din ilska kan ett första steg vara att prata med en förälder eller någon annan vuxen du litar på. Att få prata om sina känslor och ha någon som lyssnar kan kännas som ett stöd. Du kan också vända dig till ungdomsmottagningen, UMO, där du bor och få prata med någon där.

Om svårigheterna att kontrollera ilska ställer till problem i vardagen har det ofta redan uppmärksammats i skolan. Ofta är det i skolan som problemen märks mest och det är därför där flest förändringar brukar behöva göras.

Har du varit i kontakt med elevhälsan? Annars kan det vara nästa steg till att få hjälp. Du kan få stödjande samtal hos skolkuratorn eller skolpsykologen. Skolan kan också hjälpa till med vidare kontakter om det behövs mer specialiserad vård. Det kan till exempel vara hjälp med att kontakta oss på BUP. Du kan också ta direkt kontakt med BUP eller be dina föräldrar om hjälp.

När barn får utbrott

Låt barnet få bestämma ibland

Små barn brukar må bra av att känna att de får vara med och bestämma. Självklart kan de inte få styra de större besluten i familjelivet - annars kan man gissa hur många småsyskon som skulle heta Bobbo i för OCH mellannamn - men det kan kännas fint för barnet att ändå få vara med på ett hörn. När det är läggdags så bestämmer föräldern att det är dags att borsta tänderna, men barnet kanske kan få välja el- eller vanlig tandborste? Vid middagen bestämmer den vuxna att man måste sitta en stund på stolen och smaka på maten, men barnet kanske kan välja om hen vill ha morötter eller broccoli som grönsak? Ett barn som känner sig respekterad, hörd och väl bemött blir ofta mer samarbetsvilligt i längden.

Ibland kan det dock bli alldeles för svårt att välja och då får du som förälder gripa in och ta över. Det är mycket vanligt att det låser sig för små barn i vissa valsituationer - framförallt när det är för många val, då behöver de små tröst och hjälp med att komma vidare genom att få gråta ut eller att man som vuxen avleder och för tankarna till något annat.

Tips när barnet får ett utbrott

Barn påverkas av hur du gör. En del barn påverkas väldigt mycket.

Det viktigaste för att hjälpa barnet vid ett utbrott är detta:

Behåll lugnet. Gå undan om du känner att du håller på att förlora kontrollen, om det går.

Följ också dessa råd:

Använd enkla meningar och ha ett lugnt tonfall. Säg bara det mest nödvändiga.

Skäll och skrik inte. Det kan kännas hotfullt för barnet och det kan göra situationen värre. Barn härmar vad vuxna gör och kan också börja skrika och skälla.

Avled barnets uppmärksamhet. Du kan kanske skoja, för att avbryta det jobbiga.

Ha ett lugnt kroppsspråk. Du kan till exempel sätta dig ner, på så sätt blir din kropp mer avspänd och inte lika hotfull för barnet.

Ge barnet utrymme att lugna ner sig. Hen kan behöva få vara i fred en kortare stund. En del barn vill ha närhet, till exempel en kram. Fråga ditt barn hur hen vill att du ska göra. Barn som är yngre än cirka sex år kan du fråga genom att ge två alternativ, till exempel "vill du ha en kram eller ska jag vänta?".

Diskutera inte. Barnet är för upprörd för att förstå och kunna tänka klart.

Kräv inte ögonkontakt.

Lämna inte yngre barn ensamma

Lämna aldrig ett barn som är yngre än cirka sex år ensam i ett rum om hen är upprörd. Det kan bli för svårt för barnet att försöka ta hand om sina svåra känslor.

Barn som är äldre kan tycka det är skönt att få vara arga i fred en stund om de vet att du vill bli sams efter en stund. Ta kontakt med barnet för att försöka bli sams och göra det bra igen. Du kan till exempel höra hur hen mår eller föreslå att ni ska hitta på något tillsammans.

Om att följa råden

Utbrotten och bråken blir lättare att hantera om du gör det du kan för att hjälpa ditt barn och göra situationerna lugnare. Tänk att utbrotten oftast blir färre och lugnare med tiden.

Tänk också att olika personer har olika temperament. Det kan påverka utbrotten och hur de blir.

Det är olika hur råden i denna text fungerar. För en del fungerar de mindre bra eller inte alls. Du kan också få prioritera, det kanske inte går att göra allt på en gång.

En del barn har det mycket svårare än andra och behöver mycket mer stöd av dig och andra vuxna.

Sök hjälp om inget av råden i denna text hjälper eller om ni har stora problem hemma och i skolan.

Måste man vara konsekvent i sitt föräldraskap?

Man måste inget alls i sitt föräldraskap, utan gör precis på det sätt som passar en själv och det barn man har bäst. Man kan ha en intention för hur man vill ha det när man väntar barn, men upptäcka att barnet som kommer ställer helt andra krav och då får man kanske omforma sin idé om hur det ska vara. När det gäller att vara konsekvent eller inte så finns det för- och nackdelar med båda delarna. De grejer i vardagen som man konsekvent håller fast vid kommer barnet att protestera mindre mot i längden, eftersom det blir en vana som man tillslut inte ens funderar över om den ska göras eller inte. Vanor sätter sig och om man som förälder aldrig gör några undantag så sätter sig vanan snabbare.

Fördelen med att inte alltid vara konsekvent är att barnet får lära sig flexibilitet och att omgivningen kan gå en tillmötes om man verkligen vill något, har bra argument eller bara extra stort behov. Barnet får erfarenheter av att de som älskar en kan vara lyhörda och följsamma, det är också en bra sak att lära sig i livet och något barnet kan ha nytta av i sina kommande nära relationer.

Arga barn – hur man sätter gränser som förälder eller annan nära vuxen

Att tampas med arga barn är ofta att tampas med sig själv. Här får du förståelse kring vad ilska är, gränssättning och tips på hur du kan klara av arga barn på ett bättre sätt.

Ibland har föräldrar till arga barn ovetande hamnat i ett ömsesidigt förstärkande mönster med barnet. För att man som förälder ska kunna bryta ett mönster där man triggar varandra till ilska, är första steget att lära sig se mönstret och förstå vad som händer.

Utredning och behandling

Den ni träffar gör tillsammans med er en bedömning av vilket stöd ni kan behöva. Ni får veta var ni kan få hjälp. Det kan vara olika för olika problem. Några exempel på hjälp är samtalsstöd, föräldrastöd och anpassningar i miljön.

Ibland samarbetar till exempel skolan och vården, ibland även kommunens socialtjänst.

Läs mer på 1177.se