Godnattsaga för barn – Lilla Ugglan som ville sova

Det var en gång en liten uggla som bodde högt uppe i ett träd i skogen. Den lilla ugglan hette Ulli och hon var alltid nyfiken på världen omkring sig. Varje kväll när solen gick ner och stjärnorna började lysa, var det dags för alla djuren att sova. Men Ulli ville inte sova. Hon ville titta på månen och lyssna på vinden som viskade bland träden.

Mamma Uggla log och sa: "Min lilla Ulli, det är dags för sagostund och sen ska du sova gott." Men Ulli suckade: "Jag är inte trött, mamma. Jag vill se vad som händer i natten." Mamma Uggla tog ett djupt andetag och började berätta en godnattsaga. Hon viskade om drömmarnas skog där alla djur somnade lugnt och drömde söta drömmar. I den skogen fanns en bäck som sjöng mjuka melodier, och löven dansade tyst i månskenet.

Ulli började blinka långsamt. Hennes ögonlock blev tunga, men hon ville fortfarande lyssna. Mamma Uggla fortsatte sagan om en liten räv som byggde ett tält av löv och sov djupt under stjärnorna. Ulli föreställde sig räven, trygg och varm, sovande med ett leende. Vindens ljud blev svagare och Ulli kände hur hennes vingar slappnade av. Hon låg stilla i sitt bo och hörde hur skogen andades.

"Alla små barn behöver sömn för att växa och drömma," viskade Mamma Uggla. "När du sover, får du kraft att upptäcka världen imorgon." Ulli gäspade stort. Hon tänkte på bäcken, på räven, på månen som vaktade över henne. Hon visste att sömn var något fint, något tryggt. Hennes andetag blev djupare och lugnare.

Stjärnorna blinkade tyst på himlen och vinden smekte grenarna. I boet sov lilla Ulli nu djupt, med ett leende på näbben. Mamma Uggla drog försiktigt vingarna om henne och viskade: "God natt, lilla vän. Dröm om äventyr och vänskap."

Denna godnattsaga hjälper barn att slappna av, känna sig trygga och förberedda för en lugn sömn. Med en varm filt, en trygg röst och en berättelse fylld av kärlek blir varje sagostund en stund att längta efter. Att sova gott är viktigt för alla barn, och en fin godnattsaga gör natten magisk.